Människor utan mål i livet
Jag satt och pluggade rättskunskap och plötsligt dök en tanke upp i mitt huvud, och det är människor som inte har några som helst mål i livet, som helt enkelt nöjer sig med tillvaron. Den här människan vill inte utvecklas, den söker inte efter andra jobb eftersom tryggheten med en tillsvidareanställning redan finns där, den här personen super eller knarkar upp majoriteten av sina pengar, den vill inte resa utomlands och se något nytt, den vill inte gå på någon kvällskurs för att lära sig något nytt, vill inte utbilda sig och ta csn lån för att inte ha skulder, men förstår inte att den här csn skulden är en investering i sig själv. Den vill inte ha nya vänner för att han eller hon nöjer sig med de vänner han eller hon har, och förstår inte att det är bra att träffa nya människor och kanske få se saker och ting från ett annat perspektiv och få lite nytänkande in i bilden.
Nej den här människan släpper inte in nytt i sitt liv. Herre gud i mina ögon är dessa människor så sorgliga, det är verkligen synd om dom, antingen är de bara lata eller så är de helt enkelt bara dumma? Är dumhet och lathet två saker som står varandra nära, ibland undrar jag verkligen det?
Så som jag inte förstår att man inte vill gå framåt i livet, att man nöjer sig med tillvaron, kanske de inte förstår folk som hela tiden strävar efter mer, i mina ögon är det en självklarhet att man alltid ska försöka göra bättre ifrån sig och att man hela tiden ska lära sig nya saker och få nya erfarenheter, för vad får man ut utav en människa utan några som helst erfarenheter och mål i livet? Jag tror att jag skulle bli deprimerad om jag var omringad av såna lata och dumma människor. Vi bor i ett samhälle där man verkligen kan utvecklas och lära sig nya saker så varför inte ta vara på det?