whodouthinkur

Jag såg precis en dokumentär på Svt play, den handlade om en autistisk pojke och hans familj.

Familjen bor i USA, pojken är 4 år gammal. Han har problem med långvariga utbrott som varar i flera timmar han gråter och är helt otröstlig, han kan heller inte gå på toaletten så han bajsar hela tiden på sig, Föräldrarna är helt förtvivlade och vet inte vad de ska ta sig till.

Pappan märker att hästar har en väldigt lugnande inverkan på pojken och en dag bestämmer sig pojkens pappa att de ska åka över halva jorden för att ta sig till Mongoliet och där ska de träffa shamanerna för att se om de kan hjälpa pojken på något sätt.

Den här dokumentären är väldigt stark och gripande, en dokumentär som alla bör se, man får verkligen en inblick i hur deras tillvaro ser ut och man lär sig även lite om vad autism är. Under vissa delar av dokumentären tänkte jag vad gör de mot sitt barn? Hur kan de utsätta honom för allt detta? och under andra delar tänkte jag här ser man bara ett bevis på hur långt föräldrar är villiga att gå för sina barn. Jag grät och blev verkligen rörd är fortfarande väldigt full av intryck och tankar angående dokumentären.

Här har ni en länk till dokumentären

http://svt.se/2.132137/1.1998314/pojken_som_fick_hjalp_av_hastar?lid=puff_1998576&lpos=lasMer