Fobier
Det är lite roligt det här med fobier, de flesta människorna lider av någon slags fobi, men de flesta skrattar ändå åt andras fobier, för att de inte förstår den andra personens fobi, man tycker ju alltid att sin egen fobi är värst. Jag skrattar själv åt min egen fobi, jag har nämligen extrem fågelfobi, och jag får verkligen panik när en fågel, speciellt duva kommer i närheten utav mig. Mitt hjärta hoppar över 5 slag, det blir varmt och allting blir bara svart, jag skriker MAMMA MAMMA MAMMAAAAA 3 gånger i rad och precis som jag skrev drar jag ut på det sista A:t i mamma.
Jag tar även ett snabbt andetag och gör ett konstigt ljud, tar tag i den människan som är närmast och söker skydd under den personens armar. En gång när jag var vid T-centralen helt ensam skulle jag möta mina kompisar vid Burger King på plattan, så gick jag som vanligt, plötsligt började massa duvor flyga, jag tog tag i personen närmast mig och höll honom i armen, vid sidan om honom gick hans flickvän och höll honom i handen, jag skrek bara skynda skynda skynda och drog i den här stackars killen som i sin tur drog i sin tjej haha, När fåglarna var borta sa jag förlåt jag har fågelfobi, de bara skrattade och sa joo vi märkte det. Hahahaha
Jag har en hel del fågelhistorier till men jag orkar inte skriva för det skulle bli alldeles för långt, kan ta det en annan gång.
hahahaha fyfan vad roligt, såg det framför mig.
men ja, det är hemskt med fobier, man kan inte kontrollera känslorna. och ju äldre man blir ju mer fobier får man ju för fan haha
ja men precis, det e det jag menar, att man blir mer rädd för man vet ju mer.
men vet du vad...jag har EXAKT den rädslan som du har. jag tittar på folk och tänker i mitt huvud "e du en psykopat?"
och det där med tunnelbanan också, men det kom efter att någon kastade ner någon framför tunnelbanan i högdalen för några år sen. då blev man ju helt livrädd :O
