Stening till döds






Har någon sett filmen The stoning of Soraya M.?

 

En otroligt vacker och sorglig film på en och samma gång.

Soraya M är en vacker 3 barns mor, gift med en man som är otrogen mot henne med horor, han slår henne framför deras barn och klagar på att dom inte har kött på matbordet, Soraya vill inte ha sex med honom och han bestämmer sig då för att koka ihop en komplott mot henne. Jag förstår inte hur man kan stena en människa till döds? Hur kan man sen säga att det är allahs vilja? Jag tror inte att det är allahs vilja att stena en människa till döds, det handlar om att vissa människor inte kan tolka saker och ting i detta fall koranen. Vilken gud vill att man ska plåga människor till döds? Jag tror inte att det finns en sån gud, bara elaka och dumma människor som utnyttjar guds namn i fel sammanhang. Det är sånna människor som gör att folk vänder sig emot islam, det här handlar mer om kultur än religion, men idioterna skyller på religionen, dom måste ha något att skylla på, då är det lättast att säga att det är allahs vilja...


Detta är en verklighetsbaserad historia som utspelar sig i Iran för 23 år sedan, historien kommer ut då en journalist åker igenom bergen och får motorstop, han åker in till byn för att fixa bilen och träffar då Sorayas moster som berättar hela historien för honom. Filmen har ett väldigt starkt budskap och starka scener, man anar hela tiden vad som kommer att hända härnäst och det gör verkligen ont i hjärtat. I Iran stenas människor fortfarande. Stening strider mot den Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som Iran har godkänt. Bland de dömda finns kvinnor som misshandlats, tvingats till prostitution eller nekats skilsmässa.

Fyrabarnsmamman Ashraf Kalhori, 37, fängslades 2002 och har suttit i Evin-fängelset i Teheran sedan dess. Hon är dömd till döden genom stening.

Bakgrunden till Ashraf Kalhoris öde är att hon försökte få skilsmässa, men nekades detta av en domare. Hennes man råkade i gräl med en granne, Mahmoud Mirzaei, som dödade maken.

Ashraf Kalhori beskylldes av polisen för att ha haft en affär med grannen, något hon först erkände men sedan tog tillbaka. Barnen, nu mellan 9 och 19 år, har hon inte sett sen hon greps för fyra år sedan. Hon är också dömd till femton års fängelse för medverkan till mord.

Men otroheten ska straffas med döden och avrättningen av fyrabarnsmamman var tänkt att verkställas i juli. Men hennes advokat, Shadi Sadr, lyckades få uppskov och har överklagat domen, enligt Amnesty International.

I iranska fängelser sitter sex olyckssystrar och två olycksbröder till Ashraf Kalhori. Dödsdomarna har kommit till Amnesty Internationals kännedom via iranska människorättsaktivister.

– I några fall har advokaterna lyckats få uppskov eller resning, säger en expert vid Amnestys
huvudkontor i London.


Två av de dödsdömda uppges ha blivit tvingade till prostitution, som exempelvis den misshandlade Kobra Najjar vars man var heroinmissbrukare. En kund till henne dödade den drogberoende mannen. Mördaren dömdes till döden (dock inte genom stening) men benådades av offrets familj sedan han betalat kompensation, eller blodspengar, till dem.

Kobra Najjar dömdes till åtta års fängelse för medverkan till mordet på sin man och till döden genom stening för otrohet. Hon har avtjänat sitt fängelsestraff och dödsdomen kan verkställas när som helst.

En nådeansökan har lämnats in för Kobra Najjar, uppger Amnesty som genom en internationell kampanj mot steningsstraffen hoppas kunna rädda de dödsdömda i Iran. Stening strider mot den Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som Iran har ratificerat.

Men grundregeln i den iranska strafflagen är att gifta män och kvinnor som begår äktenskapsbrott straffas med döden genom stening (dock med några undantag, exempelvis för gifta kvinnor som har en affär med en minderårig). Ogifta får ett relativt sett ”lindrigare” straff i form av piskrapp.

Men steningsdöden för den som är gift och otrogen ska verkställas på det mest plågsamma tänkbara sätt: den dödsdömda grävs ned i marken och stenarna som kastas ska enligt strafflagen ”inte vara så stora att de kan döda en människa genom ett eller två kast, och inte heller så små att de inte kan kallas för stenar”.

Några bilder av de dödsdömda har Amnesty International inte fått tillgång till.

År 2002 utfärdade rättsväsendet i Iran ett moratorium (tillfälligt stopp) för avrättning genom stening. Men enligt Amnesty avrättades en man och en kvinna på detta vis i maj i år vid en begravningsplats i Mashhad i östra Iran.

 

Texten hämtad ur www.fffi.seFörenade föreningar för et fritt iran. 


Kommentarer
Postat av: Angelos

Jag såg filmen för en månad sen och grät!

Såg den två gånger till sen dess.



Riktig sorglig historia.

Sånt som bara händer i länder som Iran, trots det blundar omvärlden om detta hemska regim som mördar sin egen befolkning dagligen för helt sjuka anledningar.



Jag blev så djupt rörd att jag köpte den som present till en kompis, på så sätt ville jag också "sprida historien" för världen.

2010-06-18 @ 02:02:29
Postat av: Nensi

Det är omöjligt att inte gråta toill den, och du gjorde verkligen rätt i att ge bort den i present, det är en sån film som alla borde se, för alla vet inte om vad som händer runtom i världen.

2010-06-18 @ 10:09:18
URL: http://whodouthinkur.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0