kärlek & respekt...

Kärleken är underbar, men hur underbar den än må vara kan det vända och bli raka motsatsen, den kan bli lika äcklig och ge en lika mycket smärta om inte mer som den är underbar. Det är nog något som dom flesta av oss fått uppleva tyvärr, eller egentligen så kanske man inte ska säga tyvärr, för när man blir sårad, eller avslutar ett förhållande så har man egentligen vunnit något även om det inte känns så just då. Man har vunnit en erfarenhet och erfarenhet enligt mig är något utav det bästa man kan vinna! Men det gäller självklart att man ska ta med dessa erfarenheter och göra det bästa utav dom, inte bara när det handlar om förhållande till en partner utan erfarenheter från livet i största allmänhet. Det finns människor som blir helt totalförstörda när ett förhållande tar slut, dom blir som zombies, som att deras liv har tagit slut, jag har aldrig riktigt förstått det där, okej att man älskar sin partner och tror att man kommer leva med den livet ut, man gör massa planer för framtiden och allt detta bara rycks ifrån en,men livet går faktiskt vidare, och man själv måste jobba på att det ska gå vidare, sitter man bara hemma och rullar tummarna kommer det inte gå vidare. Man måste helt enkelt ta tag i saker och ting, även om man inte känner för det, man måste ta sig själv i kragen och säga, ska en annan människa verkligen få mig att må såhär dåligt? Har jag verkligen förtjänat att må såhär dåligt? Nej man ska aldrig låta en annan människa få en att må dåligt, spelar ingen roll vem det är.
Jag har aldrig förstått mig på tjejer som är tillsammans med sina killar, fastän dom vet att deras killar inte är särskilt bra killar att dom har varit otrogna, att dessa killar gör massa saker som deras tjejer inte tycker är okej, det är för mig brist på respekt, att ni låter era killar slå er, människa hur kan du vara så svag och älska dig själv så pass lite att du tillåter att någon ska slå dig!? Ser du inte dig själv med respekt och kärlek kommer ingen annan att göra det heller. Att du vet att han ljuger men inte vågar ställa honom mot väggen, då borde du ställa dig frågan borde jag verkligen vara med den här killen, jag vågar inte ens prata med honom om vad/hur jag känner, vart kommer förhållandet leda då?
Kommunikation är A och O i ett förhållande, tänk på att man planerar att leva med den människan livet ut, hur kommer det liv att se ut om du inte ens kan prata med honom om vad du känner och vill? Detta gäller även killar, för det finns tjejer som skiter i vad deras killar vill,men om man inte respekterar varandras viljor, vart är förhållandet på väg då?
En annan sak jag heller inte har förstått är att vissa killar förväntar sig att en tjej ska göra allting hemma, vi lever inte i stenåldern längre, vi lever i ett samhälle där vi har jämställdhet, lever man tillsammans med sin partner så är det i mina ögon en SJÄLKVKLARHET att båda ska ta sitt ansvar lika mycket, varför ska jag jobba hela dagen, sen komma hem och laga mat om David kommer hem före mig? Då kan ju han fixa maten, sen fixar jag disken och kvällsmaten? Eller när det är städdags ska inte jag göra allting själv, vi lever här tillsammans vi stökar till tillsammans, (även om jag stökar till lite mer än han hahaha) då ska vi självklart hjälpas åt att fixa allt tillsammans, det handlar om både respekt gentemot sin partner och att man lär sig att ta mer ansvar, en man är inte en man som kommer hem, lägger fötterna på bordet och frågar ööhh vad blire för mat?? En man är en man som kommer hem och säger behöver du hjälp med maten, eller något annat. Sen finns det självklart lite mer mansgöra och kvinnogöra, en kvinna ska tex inte behöva byta däck på bilen om hon har en man som kan göra det. Jag tycker att man ska dela upp alla sysslor och så för att rätt ska vara rätt,varför ska den ena partern gör allt medans den andra bara sitter med tummen i arslet? Detta gäller omvänt också, för jag vet att det finns sviniga tjejer här ute också.
För mig är många saker självklara, som att man måste kunna kommunicera i ett förhållande men jag vet att det finns många där ute som det inte är en självklarhet för. För mig är det en självklarhet att man hjälps åt, och för vissa finns det inte med i deras världsbild, dom kan bli förvånade av saker som är självklara för en annan, och jag kan bli förvånad över att höra om hur deras tillvaro ser ut, men ibland är det skönt att få bekräftat för en vilken tur man har haft som har en så bra partner som är så förståndig och bra, jag skulle inte vilja byta ut min David mot någon eller något, han är det bästa dom har hänt mig, och jag älskar honom otroligt mycket vi har gått igenom både roliga och mindre roliga saker under tiden vi har varit tillsammans. Ett förhållande är inte en dans på rosor, man måste jobba på det och underhålla kärleken och ta hand om den, för det är inget som görs av sig själv. Det finns 2 viljor, ibland är viljorna olika, då måste man mötas någonstans halvvägs, ibland får man göra sånt man tycker är mindre kul, men nästa gång är det tvärtom, man måste helt enkelt kunna kompromissa.
Jaa det här inlägget är en liten insyn på vad kärlek och respekt har för innebörd för mig, men det är bara mina åsikter, finns nog en hel del som har annorlunda syn på det hela...
i knoooow!!! 90-talet rocks hahaha
musiken fr[n 80-talet e grym den med
ja det är ju sant faktiskt.
synd att vi inte är födda tidigt 70 tal, jag tror 70 och 80 var grymma tider haha!!!
dom 30 åren var det LÖVE LÖVE LÖVE i musiken.